More Than This - Chapter 48

 
Victorias perspektiv:
Åtta långa dagar har gått sedan Louis åkte vidare på sin turné med hans fyra bästa vänner. Det har gått bra, faktiskt, jag har inte brytit ihop de gånger jag lagt mig i sängen och insett att Louis inte ligger bredvid mig eller bara tanken av att han är flera mil ifrån mig. En gång kanske jag bröt ihop lite, det var dagen efter han åkt men annars har jag klarat mig bra. Vi har hållt kontakten med sms då och då på dagarna och endast några få samtal över telefonen då han har inte haft tid att prata länge eller mycket. Skypat har vi inte heller gjort, men det kommer och jag kan inte vänta tills jag får se hans fina leende igen - över datorn eller verklighet. Men varför ringer jag honom inte då istället för att vänta på att han ska göra det? Jo, för jag är töntigt rädd att verka vara alldeles för på. Därför ringer jag inte och väntar istället på att han ska ringa.
"Jag älskar tisdagar" pustade Emma ut bredvid mig, hon drog bort en lös hårslinga från ansiktet som inte satt fast i tofsen och log svagt för sig själv "Det är alltid så lite folk här då av någon konstig anledning"
"Folk kanske inte har råd att gå till Starbucks varje dag, då skippar dom Starbucks på tisdagar" sa Allyson, den svarthåriga tjejen som för några dagar sedan behövt hjälp med kassan när jag var här med Emma. Allyson hade en fin, brun hy och fina glittrande, bruna ögon. Hon hade en klädstil som var annorlunda och jag nästan älskade henne för det. Av alla människor på denna planet var det verkligen inte alla som vågade gå ut ur garderoben med sin egna stil, men Allyson gjorde det. Just nu hade hon på sig det gröna förklädet med Starbucks märket på, men jag såg henne imorse när hon kom hit med en jeans skjorta och en slags stickad jacka. 
"Det där var inte ens rimligt" fnittrade jag och torkade ännu ett bord som någon prydligt klädd kvinna lämnat. Ja, jag fick jobb här efter ett par dagar jag. Det kanske inte är världens bästa jobb men jag tjänar tillräckligt mycket och jag har även tre underbara "kollegor" som blivit mina vänner. Emma, Allyson och även en tjej vid namn Tara som vid tillfället är sjuk. Det finns såklart andra som arbetar här, men alla är på semester eller så har jag inte lärt känna dom. 
"Ialla fall," började Emma och lutade sig mot bänken som kassan stod på, hon viftade lite på ögonfransarna "Hur går det med Louis?"
"Varför pratar du alltid om honom för?" jag höjde mina ögon och gav henne ett flin, hon blev genast rosen röd om kinderna.
"Kan det vara så att du har en crush på hennes pojkvän?" sa Allyson och petade retande henne på axeln.
"Nej, herregud!" utbrast hon och skakade på huvudet "Lite kanske, men hallå? Han är ju helt jävla snygg"
Jag log svagt och vände blicken ner i bordet jag drog den rosa trasan på. Det här fick mig att sakna honom mer. 

"Sant" inflickade Allyson med ett leende "Han är ju verkligen ögongodis"
"Kan vi bara sluta prata om min snygga pojkvän?" Sa jag skämtsamt även om jag var lite seriös i det hela "Vädret är ju fint idag, prata om det istället"
Alla blickar vändes ut mot fönstret där det småregnade och människor nästan joggade med paraplyn i händerna. Det är slutet av Juli och jag har inte förens nu insett att sommaren snart är över. Inte heller har jag tänkt på att jag kommer få träffa Louis om nästan tre veckor. 
"Vet ni vad," Allyson slog ihop sina händer vilket gjorde att alla hoppade till och vände blickarna till den mörkhåriga tjejen istället, även de få kunderna "Jag tycker vi har en tjejkväll idag"
"En tjejkväll? Varför?" Emma höjde sina ögonbryn och detsamma gjorde jag.
"För att vi är vi" sa hon ironiskt. Jag log svagt
"Va?" Emma höjde sina ögonbryn ännu mer.
"Men herregud, vi kan väl ha en tjejkväll utan en anledning" suckade hon irriterat och drog bort sitt svarta hår från ansiktet "Vad säger ni?"
"Jag kan inte," ljög jag.
Jag ska prata med Louis.
"Vad tråkig du är" suckade Emma "Men kanske ska vi ta det senare i veckan. Tara är ju borta och hon vill ju kanske vara med"
"Ja" Allyson nickade "Då tar vi det på fredag"
"Låter bra"
Blickarna vändes nu till mig och jag nickade snabbt "Toppen"
"Kanske vill Josie också vara med?" Sa Emma. 

Jag frös till. Menar hon min Josie? Nej, det kan de inte vara, det är inte ens möjligt. Det finns ju tusentals tjejer i New York som heter Josie, alltså kan det inte vara Josie Ward - min "gamla" bästis.
"Ja, hon kommer ju hem från Seattle idag" nickade Allyson och nu började jag verkligen tveka på om det var någon annan än den Josie dom pratade om. Efter sex år med Josie så vet jag att hon alltid åker till Seattle på sommarlovet i Juli där hennes morföräldrar bor. 

"Ni är väl fortfarande vänner? Du och Josie?" frågade Emma och en klump samlades i min tomma mage "jag minns att ni var oskiljbara i skolan" 

"Nej" sa jag lågt med huvudet som skakade åt höger och vänster "Vi är inte vänner längre"

"Men då kan ni ju kanske bli vänner igen!" hon log stort "Som att ni liksom hittar tillbaka till varandra"

"Alltså ibland vet jag inte hur du tänker, Emma" suckade Allyson och la handen för pannan med en smäll "Det kanske finns en  annan anledning till att dom inte är vänner längre - förutom att dom har 'tappat kontakten', för det är väl det du tror du dom har gjort, right?"

"Oh" 

"Det är okej, jag behöver inte vara med" sa jag med ett svagt leende som jag hoppades på skulle övertyga dom om att jag inte alls behövde vara med och att jag var okej med det. Dock hjälpte det inte för båda gav mig en blick.
"Var inte larvig, Vic!" utbrast Allyson och kom fram till mig med armarna öppna "Det är inga problem, Josie behöver inte få veta. Det finns ett litet större problem bara. Jag vet inte vad som hänt mellan er eller hur det ligger till, men det blir kanske jobbigare nu när... liksom hon jobbar här"
Great. Av alla jobb och ställen som finns i det här landet jobbar vi på samma. Precis som det blev när jag plötsligt mötte Harry, Liam och Louis i en affär på kvällen för någon vecka sedan. Men så förvånad ska jag inte bli, Josie bor faktiskt här i närheten.
Jag suckade och nickade på huvudet "Visst, tjejkväll på fredag"
 
 
Louis' perspektiv:
Jag kollade ner på min mobil där Vic's nummer stod. Min tumme åkte upp och ner mot skärmen i tvekan om jag faktiskt skulle ringa henne. Jag vet att hon jobbar nu och är fullt upptagen med att göra kaffe eller trycka på kassan, men jag vill så gärna höra hennes röst och hur hon berättar om hur jobbigt mycket folk som varit på Starbucks. Men det kanske är bäst att vänta till ikväll, efter konserten, men det kommer vara alldeles för sent och hon kommer behöva sova för att orka komma upp imorgon bitti, det kommer även jag behöva.
"Vi måste åka nu om vi ska komma i tid till intervjun" ropade Zayn från andra sidan bussen. Jag suckade och reste mig upp, jag lät min mobil glida ner i min bakficka igen innan jag traskade till Zayn som stod lutad mot väggen, han hade på sig en svart tröja med ett par svarta jeans som satt tajt på hans smala ben. I handen höll han sin svarta iPhone och ett leende var påklistrat på hans läppar, förmodligen smsade han Perrie. Då brukade han alltid le. 
"Vad färgglad du är idag" kommenterade jag vilket gjorde att Zayn bara himlade med ögonen "Ska vi dra?"
Zayn nickade och vi gick tillsammans ut till den svarta Range Rovern som stod prydligt parkerad bredvid våran turnébuss. David, en utav våra många säkerhetsvakter, satt bakom ratten med ett par svarta solglasögon på. I handen höll han en mobil som var tryckt mot örat men när han såg oss komma mot bilen sa han några sista ord innan han la ner mobilen i fickan.
"Jag gillar hur snabba ni är" sa han ironiskt när vi satte oss där bak. Han gav oss ett leende genom backspegeln innan han började köra.
 
Med våra mikrofoner i händerna och ett par kameramän med stora kameror riktade mot oss så satt vi nu i en svart skinnsoffa på en liten scen. Framför oss satt Rory Barclay, värdinna för en utav Amerikas största internetshower, och hon avfyrade ett stort leende mot mig och Zayn.
"Äntligen, Zayn och Louis. Välkomna till denna intervju med Rory's Show" sa hon glatt och kollade med jämna mellanrum in i kameran och mot oss. Vi log lika stort som henne och nickade medan vi sa varsina "tack så mycket".
"Jag tänkte att ni skulle få göra korta presentationer om er själva så att tittarna som inte vet så mycket om er...vet mer om er" hon skrattade generat över hennes mening och jag kunde se hur hennes bleka kinder började bli en aning rödare, men hon vände ner ansiktet och lät håret trilla ner från hennes axlar så att hon döljde ansiktet några sekunder innan hon slängde bak det igen med ansiktet uppåt mot oss. Av någon anledning fick det mig att tänka att det var Vic som satt där. Deras hårfärg var väldigt lika och Rory hade också svaga vågor i håret - precis som Vic. Dessutom skulle Vic reagerat likadant om också sagt en liten halv konstig mening, det har jag lärt mig efter ett tag tillsammans med henne.
"Zayn, du kan väl börja" 
"Well, jag är Zayn Malik, en femtedel av One Direction...?" sa han osäkert och jag skrockade lågt åt honom "Sorry, det är inte precis min starkaste sida att göra en presentation om mig själv"
Rory fnittrade och nickade sedan mot mig.
"Jag är Louis Tomlinson, också en femtedel av One Direction" sa jag roat och Zayn gav mig ett flin.
"Du kunde inte komma på något eget, eller hur?"
"Nej, jag har lika dåligt fantasi så som du har till val av kläder"
"Ursäkta mig?" Zayn la handen på hjärtat och reagerade precis som att han var förolämpad, dock misslyckades han totalt när han sprack upp i ett leende "Du är inte så bättre själv" 
"Bättre än dig"
"Jag tycker vi byter samtalsämne," skrattade Zayn "jag tror inte tittarna vill kolla på oss argumentera om det här" 
 
Resten av intervjun gick vidare som dom alltid gör, samma frågor och samma svar.Det var frågor om Perrie, om deras förlovning och hur det går för dom. Dock svarade han inte så som intervjuaren hoppats på, utan han svarade enkelt och avslöjade inte för mycket om deras relation. Samma frågor ställdes till mig och jag svarade lika enkelt som Zayn. Jag vet att Vick inte skulle vilja att hela världen skulle veta om allt i våran relation, så jag skippade detaljer och sånt som dom inte hade någon anledning till att veta. 
"Well, ni verkar inte vilja svara så mycket om era äktenskap, så vi fortsätter" Rory tog en diskret klunk av sitt vatten från glaset som stod på bordet framför oss innan hon fortsatte; "Ni reser väldigt mycket och är inte ofta hemma, skulle ni kunna se er med egna barn och familjeliv ändå?" 
"Absolut" hann min mun säga innan jag ens hann tänka klart. Fan.
"Oj, verkligen"" 
"Eller inte nu kanske..." sa jag snabbt "Om några år kanske"
"Med Victoria?"
Jag svalde. Det är alldeles för tidigt i vårat förhållande att börja prata om barn, vi har ju snart bara varit tillsammans i två månader. 
"Alltså, det här alldeles för tidigt för att prata om för min del. Jag och Vic har snart varit tillsammans i två månader. Men ja, jag skulle kunna tänka mig att barn ändå" Rory och Zayn kollade på mig med två stora flin åt vad som precis flygit ut ur min mun. Jag kollade generat ner och behöll blicken där ett tag medan Zayn berättade om sina planer med Perrie. Det var för tidigt för deras del också.
 
Intervjun var slut och vi satt inne i väntrum i varsina fåtöljer i väntan på att David - eller vem det nu var som skulle hämta oss - skulle ta oss till turnébussarna igen. Jag satt med min mobil i handen igen, Vic's nummer lös på min skärm och jag undrade om jag skulle kunna ringa henne nu, igen. Klockan var snart tre på eftermiddagen, hon borde väl ha rast? Fast, det har man väl inte ha så tidigt, eller? Herregud, vad är det jag håller på med? Att ringa henne nu skadar väl inte så mycket. Vi får väl prata senare om det inte skulle passa nu.
Jag reste mig upp och Zayn kollade frågande på mig. Jag visade mobilen och han nickade förstående innan jag försvann ut ur rummet. Jag gick igenom den långa korridoren tills jag kom till toaletterna. Jag tvekade på att gå in där först, men det var bätre än ingenting. Jag ville ju prata ifred och här inne kunde jag göra det. Jag satte mobilen mot örat medan jag låste dörren efter mig och sedan lutade mig mot väggen. Signalerna gick, en efter en och jag började tveka på om hon faktiskt skulle svara, hon jobbade ju ändå. Men precis innan jag hann lyfta bort mobilen från örat hörde jag rösten som tillhörde min underbara flickvän.
"Hallå?" hon lät stressad i rösten när hon svarade.
"Hej, love" 
"Louis?" jag kunde se framför mig hur hon lös upp i ett stort leende "Hej!"
"Jobbar du?" 
"Ja, men jag skulle precis gå toaletten när hörde min ringsingal från vårat... hänga-av-kläder-rum?"
Jag skrattade "Hänga-av-kläder-rum?"
"Ja" hon fnittrade "Vi har ett litet rum där vi hänger av våra ytterkläder och byter om. Jag vet inte vad jag ska kalla det."
"Jaha" jag skrockade "Förlåt om jag ringer och stör dig nu, men jag visste inte när jag skulle kunna ringa dig för du jobbar"
"Du stör inte alls" sa hon snabbt "Men jag slutar snart, vi kan ju forsätta prata senare. Jag har rätt mycket att berätta"
"Som vad?"
"Det får du veta sen" Jag himlade med ögonen "Vad gör du nu då?"
"Jag väntar på att någon ska ta oss från Rory Barclay's studio" 
"Låter kul"
"Visst gör det
Hon fnittrade lågt och min mage nästan vred sig av tanken att jag inte hade henne bredvid mig, jag ville se henne. 
"Skulle du kunna ta ledigt från ditt jobb?" frågade jag utan att riktigt tänka igenom det här. Men vad skulle jag göra, jag kände mig nästan desperat för att se henne. 
"Louis..." började hon och sänkte rösten "Jag har precis börjat på mitt jobb, då kan jag inte ta ledigt och det vet du"
Jag suckade "Jag saknar dig"
"Jag saknar dig med
"Säg inte 'med'. Det låter som att du bara håller med mig" 
"Oh, okej. Jag saknar dig"
"Louis!" ropade en ljus röst utanför som jag inte riktigt kände igen.
"Vic, jag måste gå nu, någon ropar på mig. Jag smsar dig sen, okej?" sa jag snabbt och drog handen genom mitt hår "Jag älskar dig och saknar dig massor"
Oh. Det var verkligen inte meningen att det skulle komma ut. Det kanske var för tid...
"Jag älskar dig och saknar dig massor" sa hon och en lättnad steg från mina axlar då hon faktiskt besvarade det. Jag trodde hon skulle tycka jag gick alldeles för snabbt fram.
"Där är du ju! Jag har typ letat överallt efter dig"  sa samma ljusa röst som ropade mitt namn förut när jag steg ut från badrummet. En tjej med lite lockigt, brunt hår kom fram till mig och gav mig ett vänligt leende. Om jag ska vara ärlig så har jag ingen aning alls om vem detta är "Vi ska åka. Zayn väntar på oss därnere"
 
 
------
 
 
Jag har kommit på en grej och jag vet inte riktigt om det är en bra eller dålig grej, alla ser det olika. Men jag har ju kommit ganska långt med denna novell men jag har fortfarande så så mycket händelser kvar och jag har räknat ut att denna novell kommer bli lång. Det är bara det att jag skulle inte vilja avsluta novellen innan jag tagit med händelserna som faktiskt varit grunden med hela novellen, så därför får ni leva med denna novellen ett tag till. Skulle det gå bra? Jag vill ju såklart inte att ni ska tröttna på den här novellen. 
 
En sak till, vad skulle ni vilja att jag ändrar på när skriver? Säg som det är, jag skulle inte bli ledsen eller något, jag tycker det är bra att ni skulle skriva det så att jag kan utvecklas och bli ännu bättre på att skriva :)
 
Kommentera sötisar!
 

Kommentarer
Postat av: Elin

Jaa jag älskar denna novell så jätte roligt att den forsätter

Svar: Hihi gullis! Vad glad jag blir :)x
directioneernovell.blogg.se

2013-11-26 @ 18:55:35
Postat av: Lisa

Otroligt bra kapitel! Jag hade nästan glömt bort Josie, men nu kom jag på henne.. Undra hur det blir mellan dom. Jag undrar även vem den där tjejen är? Hon som är i slutet.. Å juste, för mig gör det inget om du förlänger novellen (eller vad det heter) det är ju bara bra! Då får man ju läsa mer! Jätte bra kapitel superduper bra! Jätte bra som alltid babeee! Btw, jag fattade inte riktigt vad du menade med "vad skulle ni vilja att jag ändrar på när skriver" Ligger lite efter! Hoppas nästa del kommer ut snart! Kram❤️❤️ xx

Svar: Tack så jättejätte mycket gullis! Jag menar liksom om det finns något jag kanske gör fel eller om du vill att jag ska tänka på några saker som jag skriver. Kanske att jag ska lägga till fler perspektiv från andra, eller mer från Louis osv! :)<3
directioneernovell.blogg.se

2013-11-26 @ 19:36:09
URL: http://lisaandersson1.bloggplatsen.se
Postat av: My (1D Novell)

Du skriver redan gudomligt bra så du behöver ej ändra något alls.
Kul med en längre novell, ser fram emot att läsa om de olika följderna du kommit på! Keep going, bästa du xx

Svar: Åh... Du är så himla underbar! DU är GUDOMLIGT bra! xx
directioneernovell.blogg.se

2013-11-26 @ 19:37:01
URL: http://novellermedonedirection.blogg.se
Postat av: Emma

SUPERBRA!!! Jag skulle kunna stå ut med denna novellen hela mitt liv! Den är såååååå (tre miljoner år senare) ååååååååå bra!! Vill aldrig att den ska ta slut!
Du ska inte ändra något när du skriver! Du skriver grymt!! Älskar hur du skriver, och hur bra du beskriver allt!!!

Svar: Åh tack så jätte mycket underbara, fina du! Blir alltid så glad av dina kommentarer <3
directioneernovell.blogg.se

2013-11-26 @ 20:09:16
URL: http://Novellfoton.blogg.se
Postat av: Clara

Jag tycker om att veta att novellen kommer bli lång;)
Det du kan tänka på lite ibland är att inte blanda in för mkt dåtid och nutid, jag tänker inte på det så mkt men ibland förekommer det och det kan förvirra lite, älskar för övrigt novellen❤️❤️

Svar: Haha gullis! Jag vet inte riktigt hur du menar. Menar du att jag skriver meningar med ord som är dåtid istället för nutid? Förlåt haha jag är trög. Btw, tack så jätte mycket fina du❤️
directioneernovell.blogg.se

2013-11-26 @ 20:54:53
URL: http://onedirectionnovell.devote.se
Postat av: Märta

Alltså fy fan!! Jag kan inte beskriva med ord hur jag älskar din blogg och novellen! Jag tror inte det ordet existerar ens... lol❤️
Anyway, du utvecklas av dig själv. Kommer ihåg din första blogg. Du är utvecklats sjuk mycket sen dess! Men jag är lixsom ingen expert på skrivande men lite mer miljöbeskrivningar kanske? Vet inte men aja❤️❤️x

Svar: Åh herregud, den första novellen vill jag inte ens tänka på haha. Usch... Men tack så jättejätte mycket fina du! Det värmer :')❤️
directioneernovell.blogg.se

2013-11-27 @ 22:25:20
Postat av: Berättelser om One Direction

Jättebra del och vad roligt när Louis gjorde bort sig;] hade gärna velat se en sån intervju!:)

Svar: Hihi tack! :)x
directioneernovell.blogg.se

2013-11-27 @ 23:37:21
URL: http://berattelsermedonedirection.blogg.se
Postat av: Mrs Nellie Directioner

Jag tycker att du är jätteduktig på att skriva! Men jag skulle väldigt gärna ha lite mer Justin drama, men novellen är bra även utan!!:)

Svar: Tack så mycket! Det kommer ska du se ;)x
directioneernovell.blogg.se

2013-11-30 @ 19:45:41
URL: http://heynoveller.blogg.se
Postat av: Clara

Jo men jag tror du fattar och du ä inte trög ex. frågar - frågade

Svar: Jaha, okej. Ska försöka tänka på det :)x
directioneernovell.blogg.se

2013-12-01 @ 13:14:18
URL: http://onedirectionnovell.devote.se
Postat av: Emma

Du har vunnit best shortstory blog på dresslikeaonedgirlfriend!!! Grattis

Svar: Ofta? Åh vad kul! :Dxxx
directioneernovell.blogg.se

2013-12-01 @ 17:30:29
URL: http://novellfoton.blogg.se
Postat av: My Life With Them

Hej!
Jag har nyligen skaffat en novell (min första någonsin)
http://mylifewiththem.blogg.se/2013/november/chapter-one-2.html#comment
(förlåt ifall detta stör)

Svar: Hej på dig :) Jag kan gå in kika och nej, det stör inte alls! x
directioneernovell.blogg.se

2013-12-01 @ 20:13:03
URL: http://mylifewiththem.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback



RSS 2.0