Så som jag trodde det skulle bli när jag kom till London hände inte alls. Jag förväntade mig att Josh och jag skulle spendera dagarna tillsammas, som vi gjorde när vi var mindre innan vi flyttade. Men istället så var Josh hos sin tjej och där skulle han stanna i några veckor. Han hade sagt att han ville "spendera lite tid innan hon åker om tre veckor". Jag låtsades vara förstående och säga att jag förstod att han ville det, men innerst inne blev jag nästan besviken. Vi skulle inte få våran sällsynta kusintid. Och det gjorde mig nästan ledsen när jag tänkte på det. Jag skulle inte få se Josh på flera månader efter det här. Då han ska fortsätta sin turné med One Direction och jag tillbaka till New York. Så nu skulle jag få sitta i Josh lägenhet, ensam, i tre veckor. 

Jag reste mig ur soffan som jag hade legat i en hel dag. Jag gick in i köket och skulle precis öppna kylskåpet när min mobil burrade till. Jag tassade fram till bordet där den låg och kollade på skärmen.

 

 

Jag la ifrån mig mobilen och sprang in i badrummet. Tanken att bara få vara med Louis igen bildade fjärilar i min mage. Jag steg in i duschen och tvättade håret noggrant. Jag smörjde in mig med en nöt doftande body butter och sprejade lite av min body splash från Victoria Secret. Varför jag fixade mig så himla mycket fattade jag inte. Jag gjorde det inte medvetet och det skrämde mig nästan lite. Aldrig brukade jag fixa mig såhär noggrant för att gå till Starbucks? Jag drog på mig mina närmaste och renaste kläder jag hittade och sminkade mig lätt. Jag ville inte klä upp mig så mycket eftersom jag hade på mig ett ton olika dofter. Jag kastade en blick på klockan och såg nu att den började närma sig kvart i tre. Jag tryckte ner mobilen, solglasögonen och en extra kofta i min väska innan jag staplade ut i hallen och drog på mig mina Converse. Jag la handen på handtaget och precis då öppnades den med ett kraftigt drag. Ett ljust skrik lämnade min dörr och jag kollade skrämt på Josh som stod förvånad framför mig.

"Hej Vic" sa han och brast ut i ett flin "Vart ska du?"

Jag kollade ner på mina fötter och sedan upp på honom "Jag ska träffa Louis"

Josh flinade ännu större och vickade på ögonbrynen "Oj oj oj"

"Käften Josh" sa jag och himlade med ögonen "Skulle inte du vara hos din tjej?"

"Jo, ska bara hämta kläder"

"När ses vi igen?" frågade jag med en aning oro i rösten.

"Jag vet inte..." sa han och tog av sig skorna.

"Öh, okej. Jag måste skynda mig nu, hejdå" jag log innan jag smet förbi honom och hoppade ner för trapporna.

 

När jag började närma mig Starbucks kom fjärilarna fram igen. Min blick svepte bland människorna som gick förbi och ingenstans såg jag Louis. Kanske var han redan inne? Skulle jag stå utanför och se dum ut? Tänk om han satt där inne och så stod jag där och letade efter honom eller tvärtom. Jag gick försiktigt fram till hörnet av Starbucks och drog upp mobilen ur väskan. Jag hade fått ett sms om att Louis snart var vid Starbucks. Jag tittade upp från mobilen och fick syn på Louis komma gåendes. Han hade en grön tröja på sig, ett par solglasögon och en röd keps. Solljuset låg på honom och det fick honom att se ut som en ängel. Han var så fin och jag kunde inte sluta le när jag såg honom. 

"Hej Vic" sa han glatt när han kom fram till mig.

"Hej" sa jag och ännu större när jag mötte hans blåa ögon. 

"Ska vi gå in?" han gjorde en gest mot ingången till Starbucks och log.

"Självklart" sa jag och gick mot dörren med Louis hack i häl.

Jag öppnade den tröga dörren så snabbt jag kunde, vilket inte var snabbt. Jag var otroligt svag i armarna och Starbucks dörren var en utmaning. Men jag gjorde allt för att Louis inte skulle hjälpa till och göra mig otroligt generad. Vem kan inte öppna en Starbucks dörr?

"Vad vill du ha? Jag betalar" sa han och vi ställde oss i kön.

"Jag kan betala själv, tack än...-"

"Nej, jag vill betala" sa han innan jag hann avsluta mening. Han log stort när jag nickade och tackade.

"En Ice Chocolate, som vanligt" sa jag och mötte hans fina ögon.

Louis beställade våra drickor och sedan satte vi oss vid bordet närmast fönstret.

"Berätta om dig själv" sa Louis och stoppade sugröret i munnen.

"Gjorde inte jag det förra gången?" fnittrade jag, löjligt nog.

"Jo det gjorde du" sa han i ett skratt.

Jag skrattade och kollade ut.

"Hur länge är ni lediga?" frågade jag.

"Några veckor till. Men vi har fortfarande några konserten kvar här i London"

"Har ni?" sa jag förvånat och brast ut i ett leende.

"Ja" sa han och log av min förvånad "Vill du gå?"

"Jätte gärna!" sa jag glatt och log otroligt stort "Om jag får, såklart"

"Självklart" log han "Jag kan fixa en plats till dig, vill du ta med dig någon kompis eller något?"

"Öh, jag har liksom inte några vänner här i London. Men jag behöver inte ha någon med"

"Om du vill det så" sa han och log så att hans vita tänder syntes.

 

 

---

 

Wihi, nu blev det en längre del! :D Vad tycker ni och vad kommer hända här näst? Kommentera sötisar! :D