Victorias perspektiv:
Jag lutade mig mot räcket i gondolen och lät blicken glida över upplysta staden. Vi hade inte kommit speciellt långt upp men ändå var utsikten otroligt och jag kunde verkligen inte föreställa mig hur mycket otroligare utsikten skulle vara högst upp av London Eye. Varje gång hjulet stannade och nya människor skulle på nästa gondol så gungade gondolerna till och varje gång blev jag lika rädd - jag var väldigt höjdrädd, ganska mycket faktiskt.
"Är du rädd?" frågade Louis och jag kände i ögonvrån hur han kollade på mig. Mina kinder hettades upp när jag insåg att jag hade ställt mig närmare och närmare Louis och hur mina knogar blivit vita för att jag höll räcket alldeles för hårt.
"Lite höjdrädd bara" sa jag lågt och jag kunde höra att Louis log. Varför han log visste jag inte men det skulle inte förvåna mig om det var för att jag faktiskt var höjdrädd.
"Det är inget fara" Louis la sin arm runt min midja och drog mig ännu närmare så att våra kroppar trycktes mot varandra och det fick mig faktiskt att slappna av. Jag lutade mitt huvud mot hans axel och njöt av utsikten och att få vara i hans famn. Jag var glad att Louis bokat en "egen" gondol till oss, utan massa andra människor. Förmodligen skulle säkert femtiomiljarder bilder på oss vara i tidningarna för att dom fotat oss istället för utsikten och det ville jag inte. Det var alltid obehagligt att synas i tidningen även om jag borde vara van efter tre år. Jag kommer nog aldrig vänja mig vid det, jag hade ingen anledning alls att vara i tidningen. Jag var inte känd och kommer aldrig bli det heller. Jag skulle aldrig vilja bli världskänd, det räckte med att vara väldigt igenkänd.
"Är det inte jobbigt att vara världskänd?" frågade jag och kollade upp på Louis. Hans blick var riktad ut över staden, han var så fin att jag bara ville gråta.
"Ganska, det är mest jobbigt när man går på gatan eller ska handla då man behöver ha fyra vakter som följer en överallt" sa han och kollade ner på mig en kort stund innan han vände bort blicken tillbaka till utsikten "Men det är värt det"
Jag log och kollade tillbaka ut på utsikten.Vi var snart högst upp och jag pirret i magen växte men jag var trygg, jag var i Louis famn trotsallt. Jag öppnade min väska och letade snabbt efter min mobil - jag behövde bevisa mamma att jag vågade åka London Eye även om det förmodligen fanns miljarder bilder på internet. Jag tog en bild på utsikten och skickade sedan iväg det till mamma.
To: Mum
Look where i am! Aren't you proud of me mum? :') Miss you so much x
"Vic?" sa Louis och jag hm:ade som svar "Kolla"
Jag vände upp blicken och träffades av en kamerablixt i ansiktet, Louis ansikte var tryckt mot mitt och då insåg jag att han nyss tog bild. Jag trodde det var någon paparazzi som lyckades klättra upp till våran gondol eller något och det var så otroligt konstigt att jag ens tänkt så, det var ju ändå omöjligt.
"Louis!" sa jag och kollade på honom med en seriös min, men jag kunde inte låta bli att le "Vad ska du göra med den?"
"Inget" sa han och flinade.
Jag räckte mig efter hans mobil som han höll i handen men med så snabba reflexer som han har så smet han undan och höll upp armen i luften. Jag hoppade och försökte få tag på mobilen han hade i handen men jag var alldeles för kort - varför kunde jag inte bli lika lång som pappa för?.
"Kan jag få se på den iallafall?" sa jag och slutade hoppa efter några sekunder.
"Jag håller mobilen, du kanske raderar den" sa han och klickade snabbt upp bilden han tagit på oss. Jag gillade inte att bli fotat, jag hatade det, jag blev aldrig fin på bild vilket jag hade insett vid 16 års ålder, då slutade jag ta "ego bilder".
På bilden Louis tagit var mitt hår en aning ruffsigt, mina ögon var vidöppna och mina kinder var svagt röda. Jag såg inte alls bra ut.
"Jag ser ut som en kamel och om du lägger upp den på Twitter eller något annat så dödar jag dig, seriöst" sa jag och kollade på Louis som log mot mig.
"Du ser verkligen inte ut som en kamel" sa han och gick ett steg närmare mig "Du är perfekt"
Jag fnös men jag kände mig ändå svimfärdig av hans ord. Mina kinder hettades upp flera grader och jag kollade generat bort. Min blick hamnade på den belysta staden och mina ögon spärrades upp.
"Lou, vi är högst upp" sa jag och skyndade mig till fönstret - vi hade tydligen förflyttat oss till mitten av gondolen - och tryckte mina varma händer mot det svala glaset.
Louis skrattade och ställde sig bakom mig, han lutade sin haka mot min axel. Hans varma andetag träffade mig på axeln och jag fick gåshud längs hela kroppen.
"Det är så vackert" sa jag och log stort. Jag är glad att jag är här och jag är glad att Louis var den som tog hit mig.
Medans jag studerade varenda byggnad jag såg härifrån så kände jag - om jag inte inbillade mig - ett par läppar mot min hals. Hela min kropp blev knottrig och min mage gjorde volter.
"Louis..." sa jag lågt och lutade mitt huvud bak mot hans hals.
"Förlåt" mumlade han och jag log svagt för mig själv.
"Nej, säg inte förlåt" sa jag och vände mig om, jag mötte hans fina ögon som nästan lös i mörkret och mitt leende ökade rejält. Han kollade på mig samtidigt som hans händer flyttades till min midja och det kändes som att min kropp stod i brand - endast av hans beröring. Vad han fick mig att känna bara av en beröring från honom var sjukt, jag hade aldrig tidigare känt såhär. Inte ens med Justin. Sakta flyttades våra huvuden mot varandra och min mage pirrade så mycket att det var mer än bara fjärilar där inne. När hans nuddade mina kändes det som att jag drömde, min mage gjorde tusentals volter och hela min kropp var täckt med gåshud. Jag kunde inte beskriva känslan av att känna Louis läppar mot mina.
"Du har ingen aning om hur länge jag har väntat på att få kyssa dig" sa Louis lågt och raspigt mot mina läppar innan han kysste mig igen.
---
Whoo! Blev ganska nöjd med den här delen även om den var lite kort, om jag ska vara ärlig hehe. Hoppas ni tycker om den bara! ;) Jag fick en kommentar om jag inte kunde berätta lite om mig själv, och visst kan jag göra det! Ni får kommentera massa frågor ni vill veta om mig så ska jag försöka fixa ihop ett inlägg med svaren! :D x