More Than This - Chapter 19

 
Victorias perspektiv:
Jag vände mig om i sängen ännu en gång. Jag hade snart legat här i en timme och jag hade fortfarande inte lyckas få någon sömn. Kanske var det för att killarna skrattade och pratade högt på andra sidan vägen eller så var det bara huvudvärken som sakta dödade mig innefrån som hindrade mig från att somna. Jag fattar inte hur Louis eller Harry inte kunde vara bakfulla? Jag menar, dom drack ju nästan mer än vad jag gjorde?
Min mobil som låg på det lilla bordet bredvid sängen började lysa och jag kollade undrande på den innan jag tog tag i den. LOUIS stod det på skärmen och jag låste snabbt upp mobilen för att kunna läsa smset han skrivit. Men varför hade han bara inte kommit in? Han var ju ändå i rummet bredvid.
 
From: Louis
I think we need to talk... can i come in to you? 
 
Ett okontrollerat leende placerades på mina läppar när jag läste smset även om det inte var rätt tillfälle att le. Men jag kunde inte styra det, bara av att läsa hans namn så började jag le. Jag ville inte le, för han hade ju fortfarande kysst den där tjejen och sedan sagt att vi har något tillsammans. Han var så förvirrande.
 
To: Louis
Sure.
 
Svarade jag enkelt. Jag var nära på att lägga till en smiley men kommit på mig själv innan jag skickat iväg det. 
Jag satte mig upp i sängen i skräddarställning och väntade på att Louis skulle komma in. Det pirrade mer och mer i magen för varje minut, tänk om det här samtalet slutar med att vi skriket åt varanda? 
Tre lösa knackningar väckte liv i mig och jag rätade snabbt på mig "Kom in" sa jag högt och bara några sekunder senare öppnas dörren och Louis stiger in. Hans steg var tvekande och jag kunde tydligt se att han spände käkarna. 
"Hej" sa jag lågt och strök bak en hårslinga bakom örat.
"Hej" svarade han lika lågt, han kollade tvekande på mig.
Det var så himla spänt mellan oss och jag hatade det. Det skulle inte vara såhär om man var med Louis. 
"Så..." sa jag frågande och höjde ögonbrynen. Jag slog ner blicken i det mörka trägolvet och pickade nervöst på mina fingrar. 
"Jag..." började Louis och satte sig sakta på sängkanten "Du tror säkert att jag kysste den där tjejen igår, vilket jag inte gjorde. Hon var min såkallade 'flickvän' när vi gick i skolan och nu ville hon 'få tillbaka mig'''
Jag nickade svagt och kollade upp på Louis.
"Kan du snälla förlåta mig? Även om inget egentligen hände" sa han med ett svagt leende.
"Du talat sanning nu va?" frågade jag tveksamt och kollade upp på honom men vände snabbt bort blicken.
"Ja, jag skulle aldrig ljuga för dig" sa han och jag kunde höra att han log. Men jag tvekade fortfarande. Tänk om han faktiskt ljög, han kanske faktiskt kysste tillbaka?
"Jag fattar inte hur du egentligen kan vara arg när jag inte kysste henne" sa Louis efter några sekunders tystnad.
"Jag är inte arg... jag är bara... jag vet inte" sa jag och kollade på honom med en seriös min "Jag vill så gärna tro dig, men jag vet inte. Tänk om du faktiskt ljuder"
"Så du litar inte på mig? Du tror jag sitter och ljuger mitt framför dig?" sa han och sänkte ögonbrynen irriterat.
"Man vet aldrig!" sa jag och viftade med armarna frustrerat. 
Jag hade aldrig varit bra på att argumentera och kommer nog aldrig bli det heller. 
"Snälla Vic" sa han och han lät desperat "Jag ber dig. Jag talar ren sanning nu. Snälla. Jag vill inte förlora oss"
Min mage gjorde tusentals volter och jag kände mig ganska rörd faktiskt. han ville inte förlora 'oss'.
"Okej" sa jag och suckade lågt.
"Förlåter du mig?"  sa han och ett svagt leende placerades på hans läppar "Jag har inte pressat dig eller något? Bara så att du inte ger dig för att jag har typ tvingat dig eller något"
"Om du ljuger, jag lovar, du kommer inte få det lätt"
Louis log svagt och nickade "Jag ljuger inte" 
"Bäst för dig" sa jag och brast ut i ett stort flin.
 
-
 
"Du sa att du var dålig!" sa Louis nöjt och försökte ännu en gång distrahera mig från spelet genom att kittla mig.
"Försök inte fuska, Tomlinson!" skrattade jag och kollade upp på Louis.
Jag låg i hans famn med hans arm runt mig och vi spelade Fifa vilket han hade behövt tjata sig till. Eftersom det bara var vi hemma nu så hade Louis ingen annan att spela med, förutom mig. 
"Och jag är dålig, du leder ju med 3-2! Jag fattar inte varför du gnäller" sa jag och Louis fnös.
"Du har varit hur nära som helst på att göra mål. Flera gånger också" svarade han och jag kunde höra honom le.
Jag fnittrade och valde att inte svara på det. Bara några minuter senare hade jag gjort ett till mål och nu stod det 3-3. Jag visste att Louis kunde bli tjurig när han inte vann, så nu skulle jag vinna. 
 
"Jag fattar inte hur du ser dig själv dålig på Fifa! Du vann precis över mig!" sa Louis och slängde iväg spelkontrollen till andra sidan soffan när jag slutligen vunnit över honom "Jag är bäst på Fifa"
"Tydligen inte" retades jag och louis suckade busigt.
"Jag lät dig vinna"
"Gjorde du inte alls! Jag vet att du gav allt du hade för att vinna" sa jag och satte mig upp. Jag la kontrollen på bordet och la mig sedan i hans famn igen.
"Gjorde jag inte" Louis la sina händer på min midja och tryckte löst vilket fick mig att skratta.
"Försök inte!" jag rullade bort från honom och jag kunde höra Louis skratta lågt.
"Vadå?"
"Du får absolut inte kittla mig" sa jag seriöst och Louis flinade.
"Men jag gillar höra ditt skratt" sa han och log.
"Jag skrattar inte när jag blir kittlad, jag låter seriöst som en döende säl" sa jag och skrattade lågt.
"Ditt döende säl skratt är gulligt" 
Mina kinder hettades upp rejält och jag kunde inte göra något annat än att försöka gömma mitt ansikte tills mitt ansikte fått tillbak sin normala färg.
"Aw, du rodnar!" Louis lutade sig framåt och tog mig runt midjan och drog mig närmare honom.
"Gör jag inte alls" sa jag och fnittrade.
"Jo det gör du" sa han och tog bort mina händer från mitt ansikte.
"Okej okej" sa jag och tryckte mitt ansikte mot hans axel. Louis armar slingrade sig runt min kropp och tryckte mig närmare än vad jag redan var. När jag kollade upp var våra ansikten bara några centimeter ifrån varandra och det kändes som att vi skulle kyssa men såklart inte, Louis mobil gav ifrån sig ett ljud och jag hoppade snabbt bak för att Louis skulle kunna få upp sin mobil. Han suckade när han kollade på sina mobil och när jag lutade mig fram såg jag att det var en notis från Twitter.
"Twitter?" sa jag och höjde ögonbrynen med ett leende.
"Niall har uppdaterat" sa han roat och la mobilen på bordet.
"Har du på notiser när killarna uppdaterar?" fnittrade jag.
"Ja, faktiskt" sa han och skrattade lågt.
 
-
 
Hej! Har håållt på hela dagen med det här kapitlet men ändå blir den ingen bra. Iaf, ni får jätte gärna kommentera vad jag skulle kunna ändra när jag skriver. Jag funderar på om jag ska byta till engelska dialoger, men jag vet inte. Kommentera vad du tycker, om du vill lol ;)xx
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Anonym

Det är jätte bra som det är nu, snälla byta inte till engelska dialoger, seriöst jag är sämst på engelska...;)

Svar: Tack! Vi får se hur jag gör :) Men jag tror jag kommer fortsätta med svenska och byter till engelska till nästa novell ;)xx
directioneernovell.blogg.se

2013-08-10 @ 21:07:07
Postat av: Anonym

Den är jätte bra novellen, snälla byta inte till engelska:(

2013-08-10 @ 22:05:10
Postat av: My (1D Novell)

riktigt bra, log igenom hela!
Jag tycker du ska byta till engelska dialoger! faktiskt så hade jag oxå svenska ett tag men som vissa skrev då, att det är svårt att leva sig in i deras röster då och allt sånt där, men om du gillar att skriva på svenska, keep it! men jag föredrar engelska, vilket jag inte fattade i mina tre första noveller.

Kanske har jag frågat dehär förut, är lite virrig å glömsk av mig, men hur gammal ärdu?:D x

Svar: Haha gullis! Jag är 13, ska fylla 14 nästa år :Dxx
directioneernovell.blogg.se

2013-08-10 @ 22:30:33
URL: http://novellermedonedirection.blogg.se
Postat av: Clara

Bra del

2013-08-11 @ 08:37:42
Postat av: Märta

Haha bäst!! Jag tycker du ska byta till engelska det blir lite verkligare då! Eller så byter du till nästa novell (jag hoppas du ska skriva en till!)

Svar: Hih tack! :Dxx
directioneernovell.blogg.se

2013-08-11 @ 13:16:42
Postat av: Berättelser om One Direction

Nu har jag läst ikapp, lagt till dig på bloglovin och bland mina länkar på bloggen!:)

Svar: Åh tack! :) x
directioneernovell.blogg.se

2013-08-11 @ 22:48:54
URL: http://berattelsermedonedirection.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback



RSS 2.0