Jag kollade bort mot killarna som satt samlade runt bordet, vilket dom hade gjort hela dagen. Josh hade kommit tillbaka och plötsligt blev killarna på mycket bättre humör, inte för att dom var på dåligt humör när han inte var där. Men dom blev piggare, typ. Jag kollade ner på mobilen som började ringa. Det var varken mamma eller Justin, vilket faktikts förvånade mig. Det var ju ändå bara dom som brukade ringa mig. 

"Öh hallå?" svarade jag tveksamt och sänkte ögonbrynen.

Skratt hördes och sedan hörde man bara flås, sedan skratt igen "Är det Victoria?"

Det var Christopher, eller Lil Twist som han nu föredrog att kalla sig. Justins bästa vän.

"Ja?" 

"Bra" sa han och jag hörde en dörr stängas.

"Vad vill du?"

Han började skratta som att det var de roligaste han hade hört och då började jag känna mig en aning irreterad. Jag hade aldrig riktigt gillat Lil Twist.

"Jag vill ha tillbaka min kompis"

"Justin?"

"Ja"

Jag rynkade pannan och kollade frågande in i väggen "Jaha?"

"Va inte en sån bitch, Vic" sa han och jag kunde höra hur han flinade "Ta din feta röv och kom till Justin"

"Varför skulle jag?" sa jag och satte mig på min säng "Jag antar att du är jävligt hög, och det var Justin som ville ringa eller hur?" 

"Jag är inte hög" skrattade han "Lite kanske... Men snälla, om du kommer tillbaka till Justin så får jag tillbaka min bästa vän. Han har legat i sin soffa, han har gått ner en del, ganska mycket faktiskt, i snart 2 veckor"

Jag kunde inte låta bli att faktiskt själv bli orolig. Mådde han så dåligt? 

"Jag kan inte prata mer" sa jag och la på.

Jag la ifrån mig mobilen och vilade huvudet i händerna. Jag hade känslor för Justin fortfarande om jag ska vara ärlig, men jag kunde inte gå tillbaka till honom. Jag la mig ner på sängen med huvudet mot kudden och grät. Varför gjorde han det så svårt för mig? Varför kunde inte han också gå vidare istället för att skriva långa kärleks sms till mig för att visa hur mycket han behövde och älskade mig. Och det kunde ibland göra mina känslor för honom starkare. Jag visste att han var otroligt romantiskt och kunde göra mig till världens lyckligaste tjej, och det fick mig att vilja gå tillbaka till honom. 

 

-

 

Jag kollade upp från min skål med flingor och mötte en sömnig Josh.

"Godmorgon" sa jag glatt och log.

"God..." mumlade Josh tillbaka och satte sig mittemot mig.

"Du har inte berättat för mig om hur din 'date' gick" flinade jag och stoppade in ännu en sked i munnen.

"Jag tänker inte berätta om min 'date'" 

"Varför inte? Vad heter hon då?" 

"Becc" jag nickade och reste mig upp.

"Jag ska till henne nu" fortsatte han och kollade på flingpaket.

"Ta på dig kläder bara" skrattade jag och gick ut från köket. Jag hörde Josh muttra för sig själv innan jag stängde dörren till mitt rum.

 

 

Jag öppnade dörren till Starbucks och kände direkt doften av kaffe som borrad sig upp i näsan. Jag log för mig själv och gick fram till kassan. Jag älskade Starbucks, deras "Ice Chocolate" var min favorit och deras mackor var också riktigt goda. Dock hade jag ätit alldeles för många utav dom senaste åren då vi var i studion eller när ingen utav oss killarna orkade laga mat. Ingen var någon mästare på att laga mat heller eftersom det alltid blev bränt.

"Vad vill du ha?" frågade en blond tjej med lockar och pipig röst.

"En Ice Chocolate" sa jag och tog upp lite pengar ur fickan.

"Var det bra så?" 

Jag nickade och gav henne pengarna "Behåll växeln"

"Tack så mycket" sa hon och gav mig min burk och log så att hennes vita tänder syntes.

Jag log svagt tillbaka och satte mig vid det enda tomma bordet. Jag drog upp mobilen ur fickan gick in på Twitter. Som vanligt fick jag massa "Follow me" och "Larry is real" tweets. Jag började bli riktigt förbannad på "Larry" grejen nu. 

Starbucks dörren öppnades och jag kollade reflexmässigt upp. Jag mötte ett par grönbruna ögon och ett stort leende. Victoria. Hon vinkade glatt till mig och gick fram till kassan. Jag kollade på henne medans hon beställde, hon hade på sig ett par mörka shorts och en svart skjorta. Hennes långa hår hängde längs hennes axel som hon då och då puttade bak men det landade sedan på sidan igen.

"Får jag sitta här?" frågade hon försiktigt och log svagt.

"Självklart" sa jag och log stort tillbaka.

Hon la sin väska på stolen bredvid och hon ställde sin mugg framför sig. Jag märkte att hon också hade Ice Chocolate.

"Gillar du också Ice Chocolate?" frågade jag och kollade på Victoria.

"Ja, det är min absoluta favorit" skrattade hon och slängde bak sitt hår, igen. Men det störde mig inte alls, vilket var konstigt för jag kunde flippa ur när någon intervjuare viftade fram och tillbaka med sitt hår. Men det här var inte samma sak.

"Min med" log jag och  drack lite.

"Varför är du ensam?" frågade hon efter ett tag och stoppade sugröret i munnen.

"Jag är inte det nu" log jag och hon skrattade, sedan fortsatte jag "Zayn och Liam är med sina flickvänner, Niall har åkt Irland och Harry till Holmes Chapel"

Hon nickade och ställde ifrån sig muggen. "Vart är Josh då?" frågade jag och kollade in i hennes ögon.

"Han har åkt till sin tjej"  log hon och kollade ner på sin mugg.

"Vilket snäll kusin du har som lämnar dig ensam"

"Eller hur" sa hon och skrattade.

"Vi kanske kan..?" sa jag och Vic nickade direkt.

"Gärna" svarade hon och förstod direkt vad jag menade.

"Sjysst" sa jag och log.

Vi pratade på om lite allt möjligt innan vi reste oss på och lämnade Starbucks. Vi gick längs gatorna, och vi hade ingen alls vart vi skulle. Vi bara gick. 

 

---